Avskrivet från: Östra Sönnarslöv Maltesholm - Borrestad. Ett imponerande vägbygge Högeväg är ett imponerande vägbygge och tillhör en av de stora sevärdheterna i Skåne. Det är Hans Ramels verk. Denne Hans Ramel kallas ofta “Bygge Hans” till skillnad från flera släktingar med samma namn. Han är född på Maltesholm den 2 juli 1724 och får räknas som vår hembygd största son. Det var också han som lät riva det gamla slottet omkring 1780 och bygga upp det nya på samma plats. Vägbygget var inte slutfört då han dog den 3 april 1799. Man vet heller inte med säkerhet vad som återstod av detta vid hans död. På Maltesholms Godsarkiv tycks inte finnas några handlingar angående Högeväg från Hans Ramels tid. Man ställer sig därför frågan om inte vägen i stort sett var färdigbyggd 1795. Från tiden efter 1799 finns godsets alla verifikationer om utgifter och inkomster bevarade i Maltesholms Godsarkiv. Endast ett fåtal berör Högeväg. Detta kan visserligen bero på att man i början av seklet tillämpade hoverisystemet, vilket innebar att frälsebönderna efter order från Godset skickade drängar, med hästar, oxar ooch vagnar till skilda uppdrag, vilka som dagsverken och “eckjor”, (kördagsverken) i någon mån reglerades med hänsyn till årstiden. Sådant arbete utfördes av frälsebönderna som ersättning åt Godset, för att detta upplät jord och byggnader åt dem. Om nu inte detta arbete systematiskt redovisats som arbete vid “Nya Vägen” - läs Höge Väg - är det praktiskt taget omöjligt att få en uppfattning om vad som var fullbordet av vägbygget redan på Hans Ramels tid. Detta är en fråga som många ställer sig, när de läser på stenarna, att Vägen byggdes tiden 1775 - 1824. Vidare att Hans Ramel byggde vägen 1795. Han dog ju 1799. Storslagen byggnation Däremot är arbete, som utfördes vid “Nya Vägen” av godsets egna drängar, redovisat på verifikationer efter 1799. Denna arbetsinsats tyder på att Högeväg var i huvudsak färdig på Hans ramels tid. Det skulle således ha tagit något mer än 20 år att bygga denna väg, som i sin nedre sträckning något påminner om Kinesiska Muren. Uppförandet av Högeväg var säkerligen noga genomtänkt av Hans Ramel. Endast en person med hans läggning skulle på egen bekostnad ett dyligt byggnadsverk, som rent estetiskt och i harmoni med den storslagna, omgivande naturen, söker sin like. Högeväg är även värd att detaljgranskas. Murarnas uppläggning har skett med stor noggrannhet. De har upplagts allteftersom vägbanan har uppbyggts mellan dem. Därigenom har har man kunnat undvika höga lyft upp på muren, som på vissa ställen höjer sig 6 - 8 meter över markplanet. Man har med oxar släpat de på en sida flata stenarna in på vägbanan. Längre sträckor har man kört med stenvagnar och hästar. Fyllningen mellan murarna har man hämtat i vagnar, dragna av hästar eller oxar, ifrån närliggande grusgropar. Stora stenar utan flat sida har man bränt, d.v.s. slagit på med en slägga, sedan med stor sakkunskap synat stenen. Man ser märken efter släggans slag i ytterkanten av flatsidan. Stenar som inte gått att bränna eller klyva har man borrat. Man har använt borrar av två olika dimensioner. Dessa är lätta att urskilja i borrhålen på muren. Man har som sprängmedel använt krut. Stenborrarna var troligtvis vandringsmän, som kallades till arbetsplatsen då man hade ett stort antal stenar, som skulle sprängas. De arbetade på ackord, och fick betalt efter antalet borrade alnar, som uppmättes med mätsticka i hålen. Löner och utbetalningar för diverse uppdrag på Maltesholm. Stenbrännaren Jöns Johansson började på Maltesholm den 9 maj 1800. Han borrade och sprängde sten vid Högeväg. Inspektor Aulin upprättade spränglistor, som upptog antal borrade hål och varje håls djup i tum. Den 29 september 1800 hade denne Jöns Johansson borrat 555 hål, motsvarande 271 alnar och 22 tum. Detta motsvarade ca 12 tum per borrhål. Jöns Johansson fick i penningar för detta arbete 12 riksdaler, 40 skilling och 3 rundstycken. Han kvitterade sin räkning med initialerna mellan för- och efternamnet som brukligt var vid denna tid, då arbetarna inte var skrivkunniga, i varje fall inte i någon nämnvärd omfattning. Här följer en lista över utbetalningar för arbetenvid Högeväg, sep.28.1808. 1. Stensätt. Jöns Andersson 65 arb.d. á 4 s gör 5 RD 20 s 2. Bodel Nilsson 57 dagar á 3 s 3 RD 27 s 3. Isack Andersson 65 dagar á 2 s 2 RD 34 s 4. Stenkör. Nils Jönsson 65 dagar á 2 s 2 RD 34 s 5. Stenköraren Per Persson 79 dagar á 2 s 3 RD 14 s 6. Stenköraren Martin 3 RD 14 s 7. Måns Persson 53 dagar á 2 s 2 RD 10 s 8. Ola á en s om dagen 1 RD 3 s 9. Per Larsson för 79 dagar á 2 s 3 RD 14 s S:a 28 RD 6 s 1808 i May. Stenbär. A. Johansson får 9 kpr råg, 3 kapr korn, 9 kap malt, ½ Lp humle 14 skilling i såvelpenningar. Stensättaren J.Andersson dubbelt så mycket som föregående.
Det är svårt att få en riktig uppfattning, om hur mycket arbetarna hade betalt vid det stora vägbygget som idag kallas Högeväg. Arbetarna kallade vägbygget Nya Vägen, under den tid uppbyggnaden ägde rum. Man får det intrycket att på den tiden drack arbetarna mycket öl och brännvin.
Fol 135. Förteckning öfver utlämnad manadsstat vid Sätesgården Maltesholm ifrån den 1 october 1799 - 30 september 1800. (Råg, korn m.m.)
“Till Godsets bönder och drängar utlämnas af Inspektor Aulin sex tunnor malt, till 12 tunnor öl , aderton kannor brännevin för det de skall köra sten och grus till nya vägen, hvilket i räkning afföres Maltesholm den 30 januari 1800”
Vi ser att vägarbetet fortsätter, trots att Hans Ramel nu avlidit.
Skrivelsen om öl och sädesbrännvin är undertecknad av: C Barnekov.
(Maltesholms öl och sädesbrännvin var av yppersta kvalitet.)
|